Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut

På kyrkliga samfällighetens webbplats finns ett tillkännagivande om tidpunkten för gemensamma kyrkofullmäktiges sammanträde samt ärendeförteckning och när det justerade protokollet är framlagt till påseende här på samfällighetens webbplats.

Mera information om gemensamma kyrkofullmäktiges beslut fås av förvaltningsdirektör Diana Söderbacka, tel. 040 3100 401, epost: diana.soderbacka@evl.fi.

Protokollet från gemensamma kyrkofullmäktiges sammanträde 28.11.2024

Protokollet med besvärsanvisningar över gemensamma kyrkofullmäktiges beslut 28.11.2024 hålls tillgängligt på kyrkliga samfällighetens webbplats i enlighet med kyrkolagen 10 kapitlet 23 § och 12 kapitlet 5 §.

Protokollet hålls offentligt tillgängligt på kyrkliga samfällighetens webbplats under tiden 17.12.2024 – 23.1.2025.

Anslagits på kyrkliga samfällighetens webbplats 16.12.2024

Protokoll gemensamma kyrkofullmäktige 28.11.2024

Utdrag ur protokollet över ärenden med rätt att begära omprövning:

20 §
Budgetförslag för år 2025 och ekonomiplan för 2026–2027

Gkr 14.11.2024 133 §

Beredning: förvaltningsdirektör Diana Söderbacka

Enligt kyrkoordningen skall en budget och i anslutning till den en verksamhets- och ekonomiplan göras för minst tre år. Enligt KO 6 kap. 3 § skall gemensamma kyrkofullmäktige godkänna den kyrkliga samfällighetens budget samt verksamhets- och ekonomiplan senast i december året före budgetåret. Enligt ekonomistadgan (godkänd av gemensamma kyrkofullmäktige 9.11.2023) skall gemensamma kyrkofullmäktige fastställa verksamhetsmålen samt anslagens och de beräknade inkomsternas bindningsnivå. Anslag enligt den fastställda bindningsnivån får inte överskridas och den beräknade inkomsten får inte underskridas.
Budgetjämförelsen för årets nio första månader visar att 71 procent av verksamhetsbidraget har förverkligats. Av verksamhetsintäkterna har 86 procent förverkligats och av verksamhetskostnaderna har 76 procent förverkligats. I verksamhetsintäkterna ingår intäkter av engångsnatur, vinster på försäljning av bestående aktiva om ca 150 000 euro Av kyrkoskatteintäkterna har 89 procent av budgeterade inkomster förverkligats.
Kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal gäller fram till slutet av februari 2025. Därför finns inga uppgifter om löneförhöjningarna 2025. I budgetförslaget har vi kalkylerat med en kostnadsinverkan på + 2,5 procent år 2025 jämfört med lönerna i årets budget.
På lång sikt ska ekonomin vara i balans. Enligt kyrkostyrelsens anvisningar ska man utarbeta en plan för balansering av ekonomin ifall budgeten för år 2025 hotar uppvisa ett underskott, eller om årsbidraget inte räcker till för att täcka kommande investeringar och låneamorteringar. Planen ska omfatta minst tre år. Budgetförslaget för år 2025 uppvisar ett överskott på 103 674 euro.
I budgeten och ekonomiplanen är utgångspunkten att lånebördan inte ska öka. Driften ska finansieras med skatteintäkter och intäkter från verksamheten. Investeringarna finansieras med medel ur kassan.
Budgetramarna fastställdes med målsättningen att nå ett nollresultat. Budgetförslaget visar överskott på 103 674 euro. Överskottet beror främst på att stödfunktionerna inte använt hela den summa som anvisats dem i budgetramen.
Barnkonsekvensanalys KO 10 kap 4 §: Budgeten och verksamhetsplanen för samfällighetens stödfunktioner (allmän förvaltning, centralregister, Kustens IT-central, sjukhussjälavården, familjerådgivningen, begravningsväsendet och fastighetsväsendet) bör analyseras vilka konsekvenser de eventuellt har för barn. Det är endast i familjerådgivningens, sjukhussjälavårdens och fastighetsväsendets budgetar och verksamhetsplaner som kan ha direkta konsekvenser för barn.

Familjerådgivningen: Församlingarna ökar sin finansiering nästan dubbelt jämfört med tidigare år för att täcka bortfallet som uppstod då Österbottens välfärdsområde sagt upp avtalet. Konsekvensen för barn och familjer är positiv eller oförändrad.
Sjukhussjälavården: Inga förändringar jämfört med budgeten för innevarande år.
Fastighetsväsendet: Inom fastighetens driftsbudget finns medel för driften. Inga nedskärningar som skulle få direkta konsekvenser för barn planeras.
Investeringar: Anslagen har inte direkt inverkan på verksamheten för barn.

Församlingsråden har lämnat in sina förslag till budget och verksamhetsplan. Gemensamma kyrkorådet behandlar dem tillsammans med budgetförslagen för stödfunktionerna och godkänner det slutliga budgetförslaget. Enligt den kommande tidtabellen skall församlingsråden och samarbetskommissionen ge sina utlåtanden om det slutliga budgetförslaget efter gemensamma kyrkorådets sammanträde 14 november och före behandlingen i gemensamma kyrkofullmäktige, dock senast 25 november. Gemensamma kyrkorådet behandlar församlingarnas utlåtande vid ett sammanträde innan gemensamma kyrkofullmäktiges möte 28 november.
Förslag till budget, verksamhets- och ekonomiplan 2025–2027 bifogas.
Bilaga: A § 20 (Gkr 14.11.2024 A § 133)

Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet beslutar att för gemensamma kyrkofullmäktige förelägga
budgeten och verksamhetsplanen för perioden 2025–2027 enligt bilaga.
Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige beslutar
- godkänna budgeten för år 2025 och verksamhets- och ekonomiplanen
för åren 2026–2027 i enlighet med bilagan,
- godkänna att budgeten till fullmäktige binds på huvudtitelnivå, förutom huvudtitel 2 där bindningsnivån är församlingsvis,
- nettoanslaget är bindande gentemot fullmäktige, och anteckna församlingarnas verksamhetsplaner för åren 2025–2027 för kännedom.
Justeras genast.

Ärendets behandling:
Marianne Bränn och Maarit Sauna-aho lämnar mötet efter ärendets behandling, kl. 17.30.

Gemensamma kyrkorådets beslut:
Gemensamma kyrkorådet beslöt enhälligt enligt förslag. Paragrafen justerades genast.
---
Gkfge Ärendets behandling:
20 § 
Förvaltningsdirektören meddelade att utlåtanden om budgeten behandlats på gemensamma kyrkorådets möte tidigare samma dag 28.11.2024. Församlingarna hade inget att anmärka på budgetförslaget för 2025. Juha Konttila gav ett klämförslag understödd av Kari Koskela och Sauli Isokoski. Klämförslaget löd:
- att gemensamma kyrkorådet utreder en rättvis fördelning av de interna hyrorna mellan församlingarna i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut:
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt enhälligt enligt gemensamma kyrkorådets
förslag att
- godkänna budgeten för år 2025 och verksamhets- och ekonomiplanen
för åren 2026–2027 i enlighet med bilagan,
- godkänna att budgeten till fullmäktige binds på huvudtitelnivå, förutom huvudtitel 2 där bindningsnivån är församlingsvis,
- nettoanslaget är bindande gentemot fullmäktige,
- och anteckna församlingarnas verksamhetsplaner för åren 2025–2027 för kännedom.
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt även att godkänna Juha Konttilas klämförslag:
- gemensamma kyrkorådet utreder en rättvis fördelning av de interna hyrorna mellan församlingarna i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.

21 §
Reglemente för begravningsväsendet

Gkr 14.11.2024, 130 §

Beredning: förvaltningsdirektör Diana Söderbacka
Kyrkostyrelsen har godkänt ett nytt modellreglemente för begravningsverksamheten. Modellreglementet följer den nya kyrkolagen (652/2023) och kyrkoordningen (657/2023), som trädde i kraft 1.7.2023. Församlingsenheterna kan utarbeta egna reglementen med beaktande av begravningsplatsernas lokala särdrag, den kultur och praxis som präglar begravningsverksamheten samt arrangemangens ändamålsenlighet. Modellen är avsedd att tillämpas och bearbetas så att det egna reglementet endast beskriver det egna förfaringssättet och tidsfrister.
I reglementet för begravningsverksamheten skall det enligt kyrkolagen bestämmas om gravar, gravbokföring, kraven på gravskötseln, godkännande av gravvårdar och den ordning som ska iakttas på begravningsplatsen.
Föreslaget till nytt reglemente för begravningsverksamheten inom Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet följer i huvudsak modellreglementet. I förslaget till nytt reglemente för begravningsväsendet är huvudprinciperna de samma som i nuvarande reglemente.
I beredningstexten nedan nämns närmast de bestämmelser som utgör kompletteringar till modellreglementet och tidsfrister som skall beslutas lokalt.
Beslutanderätten för begravningsverksamheten fastställs i kyrkliga samfällighetens förvaltningsstadga där delegering av beslutanderätt kan göras till chefen för begravningsväsendet.
I § 4 Gravar, ingår liksom i nuvarande reglemente att ett litet barns kista kan sättas under sockeln eller längs kanten i en vuxen persons grav, minimidjup 1,5 m.
Här nämns också att på begravningsplatsen kan finnas ett område som är avsett för begravning av katastrofoffer i gemensam grav.
I § 5 Gravrätt, konstateras att rätten till en grav överlåts endast vid dödsfall, I denna paragraf fastslås det antal kistplatser som kan överlåtas vid ett dödsfall. Högst två kistplatser överlåts. Ett undantag tillämpas. När ett barn under 18 år avlidit kan föräldrarna lösa in två kistplatser förutom barnets kistplats.
Den mest betydande förändringen gäller gravrättens längd som föreslås förkortas från 50 år till 30 år. Kostnaderna stiger och statens finansiering av kyrkans lagstadgade samhällsuppgifter minskar varför inkomsterna från försäljning av gravplatser måste öka. En kortare besittningstid ger på lång sikt mera inkomster eftersom avgift för återinlösen av gravrätten tas 20 år tidigare. Besittningstidens längd påverkar också det totala priset för inlösen av en gravplats vid ett dödsfall.
Innehavaren av en gravrätt kan överlåta gravrätten endast till kyrkliga samfälligheten. Resterande gravrätt ersätts inte.

En grav vars gravrätt upphört, förlorats eller frivilligt överlåtits kan kyrkliga samfälligheten vid ett dödsfall överlåta till en ny gravrättsinnehavare.
I § 7 Begravning, nämns att tidpunkten för en begravning skall om möjligt avtalas senast en vecka före förrättningen. I nuvarande reglemente är tidsfristen fyra dagar men i praktiken tillämpas tidsfristen en vecka för att hinna göra alla förberedelser som krävs.
Gravkontoret svarar för att graven öppnas och täcks. Eftersom de flesta begravningar sker under fredag och lördag öppnas i regel gravarna på torsdag och täcks inkommande veckas måndag. Om begravningen äger rum mitt i veckan öppnas och täcks graven enligt behov. Graven täcks under (efter) förrättningen med ett särskilt lock på vilket kransar och blommor läggs ner.
Här konstateras vidare att anhöriga inom 14 dagar kan avlägsna blomsteruppsättningarna från graven efter en begravning. Därefter har kyrkliga samfälligheten rätt att avlägsna dem. Vid minneslundarnas minnesplatser städar personalen undan blommor och hälsningar så att det alltid finns utrymme för nya.
I § 12 bestäms att allmänheten har fritt tillträde till begravningsplatsen kl. 7.00-22.00. Vid särskilda helgdagar är begravningsplatsen öppen för allmänheten hela dygnet.
Förutom reglementet för begravningsverksamheten skall en begravningsplan och en dispositionsplan godkännas för begravningsplatserna. Dessa tas till behandling i gemensamma kyrkorådet och gemensamma kyrkofullmäktige i ett senare skede.
Förslag till nytt reglemente för begravningsväsendet bifogas
Bilaga: A § 21 (Gkr 14.11.2024 A § 130)
Nuvarande reglemente för begravningsväsendet bifogas.
Bilaga: B § 21 (Gkr 14.11.2024 B § 130)
Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige beslutar godkänna reglementet för begravningsväsendet i enlighet med förslaget i bilaga A. Paragrafen justeras genast.
Gemensamma kyrkorådets beslut:
Gemensamma kyrkorådet beslöt enhälligt enligt förslag. Paragrafen justerades genast.
---
Gkfge Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut:
21 §
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt enhälligt enligt gemensamma kyrkorådets förslag.

22 §
Justering av avgifter för gravplatser

Gkr 131 § 14.11.2024

Beredning: förvaltningsdirektör Diana Söderbacka
Enligt begravningslagen (457/2003) ska församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna inom evangelisk-lutherska kyrkan hålla allmänna begravningsplatser. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna är skyldiga att tillhandahålla en gravplats för alla invånare i sitt område. Grunderna för de avgifter som tas ut för uppgifter som omfattas av bestämmelserna i begravningslagen är de samma för alla, oberoende av medlemskap i en församling. Enligt grundlagen (731/1999) får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av någon orsak som gäller hans eller hennes person.
Enligt kyrkolagen (652/2023) ska avgifter tas ut för upplåtelse av gravplats och för tjänster i anslutning till gravsättningen. När avgifterna bestäms ska kostnaderna för produktionen av tjänsten beaktas.
Enligt lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter (430/2015) beviljas evangelisk-lutherska kyrkan finansiering för kyrkans lagstadgade uppgifter i anslutning till begravningsväsendet, folkbokföringen och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och värdefullt lösöre. I statsbudgeten för år 2025 har anslaget minskats med ca 20 milj. euro. På grund av att kostnaderna stiger ökar trycket på en höjning av avgifterna för gravplatser.
Inom kyrkliga samfälligheten finns fyra begravningsplatser och största delen av gravläggningarna sker i kistgravar vilket påverkar kostnaderna. Begravningsväsendets totalkostnader påverkas också av hur kostnaderna fördelas mellan fastigheterna, begravningsväsendet och församlingarna.
Antalet kremeringar ökar. Urngravar med egen gravsten finns på Jakobstads och Pedersöre begravningsplatser. Minneslund för urnor finns numera på samtliga fyra begravningsplatser. En utvidgning av Jakobstads begravningsplats och Esse begravningsplats planeras.
Gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om de avgifter som ska tas för en grav, övriga avgifter fastställs av gemensamma kyrkorådet. När gemensamma kyrkofullmäktige fastställde priserna för gravplatser räknat från och med 1.1.2019 beslöts samtidigt att priserna för gravplatser bör granskas vartannat år. Avgifterna granskades senast av gemensamma kyrkofullmäktige 24.11.2022.
Enligt begravningslagen uppbärs samma avgift för alla som är bosatta i Pedersöre och Jakobstad. För de som är bosatta på annan ort kan en högre avgift uppbäras.
Statens finansiering och begravningsverksamhetens avgifter borde täcka begravnings-verksamhetens kostnader i sin helhet, dvs. även avskrivningar och kostnadsöverföringar. Enligt kyrkostyrelsens cirkulär om principerna för begravningsväsendets kostnader (15/2024) utgör avgiftsintäkterna fortfarande mindre än 15 % av kostnaderna i cirka hundra ekonomiska församlingsenheter och mindre än 10 % i cirka 30 av dessa. Målet har varit att avgiftsintäkterna ska täcka minst 20 % av begravningsväsendets totala kostnader. Enligt bokslutet år 2023 för Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet täcker avgiftsintäkterna 16,4 % av begravningsväsendets totala kostnader.
Då kostnaderna stiger och statens finansiering minskar är målet att täcka en ännu större andel av kostnaderna med avgiftsintäkter. Markanvändningschef Harri Palo vid Kyrkostyrelsen har gett följande rekommendationer på Teams för beräkning av avgifternas storlek. Inkomsterna som fås från försäljning av nya kist- och urngravplatser samt för urnplats i minneslund och förlängning samt återlösen av tidigare inlösta gravplatser borde i medeltal täcka 25 % av de totala kostnaderna för begravningsplatserna. Inkomsterna som fås från avgifterna som tas ut vid begravningar borde i medeltal täcka 50 % av kostnaderna. Bokslutet år 2023 visar att avgifterna för gravplatser (75 028,88 euro) täckte 8,6 % av kostnaderna (877 287,81 euro) och avgifterna som tas ut vid begravningar (97 105,00 euro) täckte 56,1 % av kostnaderna (173 200,26 euro). Som ovan nämnts utgjorde avgiftsintäkterna totalt 16,4 % av begravningsväsendets totala kostnader.
År 2023 gjordes 309 gravläggningar på våra begravningsplatser. Antalet kistgravläggningar var 232 och av dessa var 96 i nya kistgravar. Antalet urngravläggningar var 77, av dessa var 4 i en ny kistgrav, 7 i en ny urngrav, 13 i minneslund, 48 i tidigare inlöst kistgrav och 5 i tidigare inlöst urngrav.
Nya gravplatser inlöses i samband med en begravning. Vid gravläggning i tidigare inlöst grav kontrolleras att gravrätten är i kraft och avgift tas för förlängning eller återlösen av gravrätt.
I förslaget till nytt reglemente för begravningsverksamheten föreslås att besittningstiden för kist- och urngravar förkortas från 50 år till 30 år. En kortare besittningstid ger på lång sikt mera inkomster eftersom avgift för återinlösen av gravrätten tas 20 år tidigare. Inlösen av en urnplats i minneslund medför ingen gravrätt/besittningsrätt för anhöriga.
Gravkontoret kommer att meddela innehavare av gravrätter om möjligheten att förlänga besittningstiden när den går ut. Om besittningstiden inte förlängs återgår gravplatsen i kyrkliga samfällighetens ägo.
Om gemensamma kyrkofullmäktige vid sitt sammanträde 28.11.2024 vid behandlingen av förslaget till nytt reglemente för begravningsverksamheten godkänner att besittningstiden för en grav förkortas till 30 år föreslås följande justering av avgifter för gravplatser fr.o.m. 1.1.2025 (inom parentes nuvarande avgift för gravplats för 50 år):
Gravplats till ortsbo / till gravplats ej behöriga (inte ortsbo)
Kistplats i kistgrav (30 år) 250 euro (230) / 320 euro (300)
Urngrav (30 år) 80 euro (70) / 110 euro (100)
Urnplats i minneslund 50 euro (40) / 65 euro (55)
(ingen egen gravrätt)
Veteraner med maka 0 euro 0 euro
Förlängning/återinlösning
av gravrätt för kistplats 5,00 e/år (4) 5,00 e/år (5)
Förlängning/återinlösning
av gravrätt för urngrav 2,00 e/år (1) 2,00 e/år (1,50)
Gravpriser omfattas inte av mervärdesskatt.

Gravar inlöses i samband med en begravning. En kistgrav med två kistplatser skulle således kosta 500 euro fr.o.m. 1.1.2025 för en ortsbo och besittningstiden är 30 år. Det är inte möjligt att reservera en grav på förhand utan en grav kan lösas in endast i samband med en gravläggning.

Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige fastställer priserna för gravplatser i enlighet med beredningen.

Gemensamma kyrkorådets beslut:
Gemensamma kyrkorådet beslöt enhälligt enligt förslag. Paragrafen justerades genast.

---

Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut:
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt enhälligt enligt gemensamma kyrkorådets förslag.

23 §
Språkstadga

Gkr 132 §, 14.11.2024

Beredning: förvaltningsdirektör Diana Söderbacka
I kyrkolagen kapitel 2 § 7 stadgas att en kyrklig samfällighet är enspråkig om enbart församlingar med samma språk hör till den och tvåspråkig om församlingar med olika språk eller minst en tvåspråkig församling hör till den. Majoritetsspråket i en kyrklig samfällighet bestäms enligt språket bland majoriteten av de närvarande medlemmarna i de församlingar som hör till samfälligheten. I § 9 stadgas att på myndigheter i församlingar och kyrkliga samfälligheter tillämpas det som i språklagen föreskrivs om kommunala myndigheter. Enligt språklagen kapitel 2 § 10 har var och en rätt att använda finska eller svenska i kontakter med statliga myndigheter, tvåspråkiga myndigheter i välfärdsområden och tvåspråkiga myndigheter i välfärdssammanslutningar samt tvåspråkiga kommunala myndigheter.

I kyrkoordningen kapitel 8 finns bestämmelser om språkkrav. I 4 § 1 mom. stadgas att av personal för vilken högskoleexamen anges som behörighetsvillkor krävs vid en tvåspråkig myndighet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetsspråket inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Från behörighetsvillkoren kan en avvikelse göras genom en instruktion eller språkstadga om
1) arbetsuppgifterna kräver det,
2) fördelningen inom myndigheten av arbetsuppgifter som förutsätter att olika språk används tillåter det, eller
3) det finns andra särskilda skäl att avvika från villkoren.
Bestämmelser om den språkkunskap som krävs för andra tjänster eller anställningsförhållanden än de som avses i 1 mom. finns i en instruktion eller språkstadga.

Enligt § 5 skall språkstadgan antas i samma ordning som en instruktion. I en tvåspråkig församling och kyrklig samfällighet ska det finnas en språkstadga med bestämmelser om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaperna och som avses i 4 §. Enligt § 6 skall kunskaper i finska och svenska visas på det sätt som anges i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003).
I lagen om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan 1 kapitel 4 § stadgas att av särskilda skäl kan dispens beviljas från de behörighetsvillkor som anges för språkkunskaper. Bestämmelser om beslutanderätten när det gäller beviljande av dispens för sökande till prästtjänster och lektorstjänster i församlingar och kyrkliga samfälligheter finns i kyrkolagen. Dispens för sökande till andra tjänster beviljas av den myndighet som är behörig att inrätta tjänsten i fråga.

När en tjänst ska tillsättas eller någon anställas i arbetsavtalsförhållande, ska också en sådan sökande beaktas som har visat de språkkunskaper som krävs efter det att ansökningstiden löpt ut, om inte behandlingen av ärendet fördröjs till följd av det.

Arbetsgivaren ska genom att ordna utbildning och genom andra personalpolitiska åtgärder se till att personalen har tillräckliga språkkunskaper för att kunna sköta myndighetens uppgifter i enlighet med kraven i språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och annan lagstiftning.
Kyrkliga samfällighetens nuvarande språkstadga godkändes av gemensamma kyrkofullmäktige år 2009. Språkstadgan gäller stödfunktionernas ordinarie tjänsteinnehavare och anställda i arbetsavtalsförhållanden tills vidare. Församlingarna har egna språkstadgor. Vid rekrytering av ny personal har de krav på språkkunskaper i svenska och finska som ingår i kyrkliga samfällighetens språkstadga i en del fall ansetts vara för högt ställda och begränsat möjligheterna att anställa personer som i övrigt har den kompetens som krävs för att sköta arbetsuppgifterna. Detta gäller främst fastighets- och kökspersonal, som i huvudsak har praktiska arbetsuppgifter.
Förslag till ny språkstadga för kyrkliga samfällighetens personal har utarbetats. Utgångspunkten för förslaget är de krav på språkkunskaper som arbetsuppgifterna ställer. Vilken förmåga att förstå, läsa, tala och skriva språket som behövs och graden av kundservice. Språkstadgan innehåller fem olika språkkunskapsnivåer.
Bilaga: A § 23 (Gkr 14.11.2024 A § 132)

Enligt statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) bedöms förmågan att använda finska och svenska i tal och skrift med vitsorden utmärkt, god och nöjaktig. Språkkunskaperna kan visas genom att avlägga språkexamen. De språkexamen som avlagts före förordningen trädde i kraft 1.1.2004 gäller fortfarande. Språkkunskaperna kan också ha visats i samband med studier.
I förslaget till ny språkstadga krävs inget särskilt intyg över språkkunskaperna om nivån är den förmåga att använda svenska och/eller finska i tal som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Detta konstateras vid arbetsintervjun.
Nuvarande språkstadga bifogas.
Bilaga: B § 23 (Gkr 14.11.2024 B § 132)

Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige beslutar godkänna språkstadgan för kyrkliga samfälligheten i enlighet med förslaget i bilaga A.

Ärendets behandling:
Birgitta Byggmästar och Roger Eriksson lämnar mötet efter paragrafens behandling, kl. 17.26.

Gemensamma kyrkorådets beslut:
Gemensamma kyrkorådet beslöt enhälligt enligt förslag. Paragrafen justerades genast.
---
Gkfge 23 §

Ärendets behandling:
Chefen för begravningsväsendet Marianne Bränn och ledande husmor Maarit Sauna-aho lämnade mötet efter ärendets behandling kl. 19.55.

Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut:
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt enhälligt enligt gemensamma kyrkorådets förslag.

24 §
Tjänst som Ledare inom småbarnspedagogiken

Gkr 28.11.2024

Beredning: förvaltningsdirektör Diana Söderbacka
Församlingsrådet i Jakobstads svenska församling har 20.11.2024 beslutat föreslå att församlingens barnarbetsledartjänst ändras. Församlingsrådet har därför begärt att gemensamma kyrkofullmäktige ändrar församlingens barnarbetsledartjänst till en tjänst som Ledare inom småbarnspedagogiken.
Tjänsten som barnarbetsledare i Jakobstads svenska församling har varit obesatt ett antal år och arbetsuppgifterna har skötts med tillfälliga arrangemang. Församlingen ska lediganslå tjänsten och därför behöver tjänstebenämningen och kompetenskraven för tjänsten uppdateras.
Kyrkostyrelsen har den 31 maj 2023 tagit beslut om benämning och kompetenskrav för de arbetsuppgifter som hör samman med nämnda tjänst. Beslutet finns i Kyrkans författningssamling nr 165.
En befattningsbeskrivning för tjänsten har gjorts upp. På basis av den sätts lönen i kravgrupp 503.
Bilaga: A § 24 (Gkr § 143)
Ett förslag till tjänsteinstruktionen har gjorts upp.
Bilaga: B § 24
Församlingsrådet behöver uppdatera sin förvaltningsstadga ifall man önskar överföra beslutanderätt till innehavaren av tjänsten som Ledaren inom småbarnpedagogiken. (KL 3 kap 18 § 2 mom).
Enligt kyrkliga samfällighetens grundstadga 2 § (som trädde i kraft 1.7.2024) fattar den kyrkliga samfälligheten i enlighet med 3 kap 15 § 2 mom i kyrkolagen beslut i andra ärenden som enligt kyrkolagen och kyrkooordningen ska beslutas av kyrkofullmäktige, såsom att inrätta en ny tjänst.
Enligt KL 3 kap 9 § krävs det för beslut av kyrkofullmäktige att beslutet biträds av minst två tredjedelar av de närvarande och mer än hälften av samtliga medlemmar i kyrkofullmäktige när ärendet gäller inrättande av en ny tjänst. Ärendet gäller ändring av en tjänst som inrättats tidigare.
Eftersom initiativet till att tjänsten ändras kommer från församlingsrådet, behövs inte församlingsrådet höras i enlighet med KO 3 kap 50 §.

Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige
- ändrar benämningen för Jakobstads svenska församlings tjänst som barnarbetsledare till ledare inom småbarnspedagogiken.
- konstaterar att tjänsten är inrättad på heltid i Jakobstads svenska församling.
- konstaterar att lönen för tjänsten är satt i kravgrupp 503.
- antecknar instruktionen för tjänsten för kännedom.
Gemensamma kyrkorådets beslut:
---
Gkfge 24 §

Ärendets behandling:
Förvaltningsdirektören meddelade att gemensamma kyrkorådet enhälligt beslutit enligt förslag samma dag 28.11.2024.

Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut:
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt enhälligt enligt gemensamma kyrkorådets förslag.

25 §
Komplettering av direktionen för Kustens IT 2023–2026

Gkr 120 § 31.10.2024

Beredning: förvaltningsdirektör Diana Söderbacka
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt 16.5.2024 komplettera valet av direktion för Kustens IT för resterande delen av perioden 2023–2026.
Borgå kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkoråd har 26.9.2024 § 116 beslutat att utse personalchef Paula Raitis till ordinarie medlem i direktionen för Kustens IT fr.o.m. 1.11.2024 tills Borgå kyrkliga samfällighets nya ekonomi- och förvaltningsdirektör tillträder sin tjänst och utses till medlem i direktionen.

Borgå kyrkliga samfällighets nuvarande ordinarie medlem, förvaltningsdirektör Sari Mankinen, har semester från 1.11.2024 och avgår med pension 1.1.2025. Mankinens ersättare i direktionen är tjänstledig till 15.1.2025. Borgå kyrkliga samfällighet önskar alltså byta ordinarie medlem.
Enligt förvaltningsstadgan 5 § väljer gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet direktionen för Kustens IT.
Direktionen består av ordförande och 12 övriga medlemmar, vilka har personliga ersättare. I antalet ingår ordförande och vice ordförande.
Värdförsamlingen utser 2 medlemmar och deras personliga ersättare till direktionen. Avtalsförsamlingarna har rätt att utse direktionsmedlemmar och ersättare på följande sätt:
HELSINGFORS OCH SIBBO 1
BORGÅ 1
ÖSTRA NYLAND 1
RASEBORG 1
ÅBOLANDS PROSTERI 1
ÅLANDS PROSTERI 1
NÄRPES PROSTERI 1
KORSHOLMS PROSTERI 1
VASA 1
PEDERSÖRE PROSTERI 1
inte Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet
VÄSTRA NYLAND OCH ÖVRIGA OMRÅDEN 1

Församlingarna/kyrkliga samfälligheterna kan avtala om hur de gemensamt valda medlemmarna och ersättarna utses för respektive mandatperiod och hur medlemmar och ersättarna alternerar mellan församlingarna. Medlem och ersättare i direktionen bör ha sakkunskap inom området.
Direktionens mandatperiod är fyra år och följer kyrkofullmäktiges mandatperiod.

Den direktion som gemensamma kyrkofullmäktige valde 16.5.2024 har följande medlemmar och suppleanter:
Ordinarie / Personlig ersättare
Tom Smeds / Niklas Storbacka Pedersörenejd. kyrkl. samf.
Lotta Endtbacka / Tiina Manninen Pedersörenejd. kyrkl. samf.
Anne Breiling / Peter Wikström Helsingfors och Sibbo
Sari Mankinen / Simon Lampenius Borgå
Gitte Backman / Henry Heikkerö Östra Nyland
Christer Lindvik / Cecilia Wallenius Raseborg
Jean-Mikael Öhman / Pernilla Gustafsson Åbolands prosteri
Tuire Welander / Stefan Äng Ålands prosteri
Jimmy Teir / Marjo Österdahl Närpes prosteri
Åsa Björklund / Mats Björklund Korsholms prosteri
Kjell Fellman / Anna Tapio Vasa
Niklas Wallis / Marianne Rahja P: söre prosteri
Heikki Nieminen / Henna-Maria Virtanen V. Nyland och övr. Områden
Tom Smeds är ordförande och Lotta Endtbacka är viceordförande.

Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige
- beslutar bevilja Sari Mankinen befrielse från direktionen för Kustens IT,
- beslutar fastställa Borgå kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkoråds förslag att Paula Raitis väljs till ordinarie medlem i direktionen för Kustens IT för resterande delen av mandatperioden 2023–2026.
Gemensamma kyrkorådets beslut:
Gemensamma kyrkorådet beslöt enhälligt enligt förslag.
---
Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut:
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt enhälligt enligt gemensamma kyrkorådets förslag.

26 §
Ändring av förvaltningsstadgan

Gkr 121 §, 31.10.2024

Beredning: förvaltningsdirektör Diana Söderbacka
Gkr 25.4.2024 § 53
Direktionen för Kustens och Ålands centralregister har 8.3.2024 § 7 beslutat att föreslå att gemensamma kyrkorådet ska vidta åtgärder för att utöka direktionen för Kustens och Ålands centralregister så att Tyska församlingen och Rikssvenska Olaus Petri församling tillsammans får en plats och en ersättare i direktionen. Som motivering till beslutet framför direktionen följande:
Tyska församlingen och Rikssvenska Olaus Petri församlingen anhåller om representation i Kustens och Ålands centralregisters direktion med en ordinarie plats och en ersättare.
Båda församlingarna har sina specialfrågor: Rikssvenska Olaus Petri församlingen anslöt år 2007 till den evangeliska lutherska kyrkan. Vid skrivande av intyg för församlingens medlemmar är frågan alltid: vad finns i kyrkböckerna, vad har DVV för material och vad finns i Riksarkivets material i Sverige. Centralregistret strävar efter att intyga allt som finns i kyrkböckerna. Tyska församlingen betjänar sina medlemmar på tyska ofta utan att kundkontakten går via centralregistret. Ibland fordras en översättning av Kirdi intygen som centralregistret utfärdar från svenska/finska till tyska. Den översättningen gör Tyska församlingen.
Direktionens sammansättning fastställs i kyrkliga samfällighetens förvaltningsstadga. Förvaltningsstadgan godkändes i gemensamma kyrkofullmäktige 14.12.2023 § 40.
I förvaltningsstadgan 2 kap 4 § stadgas att direktionen består av ordförande och 9 övriga medlemmar, vilka har personliga ersättare.
Värdförsamlingen utser 2 medlemmar och deras personliga ersättare till direktionen. Avtalsparterna har rätt att utse direktionsmedlemmar och ersättare på följande sätt:
NÄRPES PROSTERI 1
KORSHOLMS PROSTERI 1
PEDERSÖRE PROSTERI 1
inte Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet
FINSKPRÅKIGA FÖRSAMLINGAR I ÖSTERBOTTEN 1
under förutsättning att andra finskspråkiga församlingar
som hör till Lappo stift förutom Jakobstads finska
församling ansluts till det regionala centralregistret
VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET 1
under förutsättning att man samverkar i Vasa genom
avtal om en gemensam betjäningspunkt
ÅLANDS PROSTERI 1
DOMPROSTERIET I BORGÅ STIFT 1
RASEBORGS OCH ÅBOLANDS PROSTERI 1
Gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet väljer direktionen.

Församlingarna/kyrkliga samfälligheterna kan avtala om hur de gemensamt valda medlemmarna och ersättarna utses för respektive mandatperiod och hur medlemmar och ersättarna alternerar mellan församlingarna.
Medlem och ersättare i direktionen bör ha sakkunskap inom området.
Direktionens mandatperiod är fyra år och följer kyrkofullmäktiges mandatperiod.
Gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet väljer en ordförande och viceordförande för direktionen för mandatperioden.

Direktionen för centralregistret kunde kompletteras med en gemensam representant för Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland och Rikssvenska Olaus Petri församlingen så att de får utse en medlem och en ersättare till direktionen. Sammansättningen skulle då se ut så här:
NÄRPES PROSTERI 1
KORSHOLMS PROSTERI 1
PEDERSÖRE PROSTERI 1
inte Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet
FINSKPRÅKIGA FÖRSAMLINGAR I ÖSTERBOTTEN 1
under förutsättning att andra finskspråkiga församlingar
som hör till Lappo stift förutom Jakobstads finska
församling ansluts till det regionala centralregistret
VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET 1
under förutsättning att man samverkar i Vasa genom
avtal om en gemensam betjäningspunkt
ÅLANDS PROSTERI 1
DOMPROSTERIET I BORGÅ STIFT 1
RASEBORGS OCH ÅBOLANDS PROSTERI 1
TYSKA EVANGELISK-LUTHERSKA
FÖRSAMLINGEN I FINLAND och RIKSSVENSKA
OLAUS PETRI FÖRSAMLINGEN 1

Direktionen skulle då bestå av ordförande och 10 övriga medlemmar, vilka har personliga ersättare.
Enligt KO 3 kap 51 § ska avtalsparterna höras innan instruktionen för direktionen godkänns.
Ifall samarbetspartnerna inom Kustens och Ålands centralregister ställer sig positiva till att direktionens sammansättning ändrar behöver en ändring av samarbetsavtalet också göras. Ändringar i samarbetsavtalet kräver att alla samarbetspartnerna godkänner ändringarna.

Det finns också behov av att överföra beslutanderätten som gäller hyres- och bruksavtal för både lösegendom och fast egendom till fastighetschefen. Därför föreslås en ändring i 3 kap 10 § punkt 6 så att en bisats sätts till. Då skulle punkt 6 i nämnda paragraf lyda så här: ”6) samtycke eller uthyrning som gäller fast egendom samt övriga hyres- och bruksavtal, om inte beslutanderätten har överförts till en tjänsteinnehavare,”. Samtidigt skulle 3 kap 17 § som gäller fastighetens beslutanderätt få en ny punkt: ”4) beslutar om hyres- och bruksavtal för fast och lös egendom om avtalstiden inte är längre än fem år,”.
En förvaltningsstadga där nämnda ändringsförslag ingår bifogas.
Bilaga: Gkr 25.4.2024 A § 53

I kyrkolagen 3 kap. 16 § 2 mom. stadgas att den kyrkliga samfällighetens beslutanderätt utövas av gemensamma kyrkofullmäktige. Gemensamma kyrkofullmäktige kan i en förvaltningsstadga överföra beslutanderätt till gemensamma kyrkorådet eller någon av dess sektioner eller till en direktion i den kyrkliga samfälligheten samt genom sitt beslut till församlingsrådet. Beslutanderätt får inte överföras i ärenden som avses i 6 § eller 15 § 1 mom. Beslutanderätt i ärenden som avses i 15 § 1 mom. 4 och 5 punkten kan dock överföras till gemensamma kyrkorådet.

Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet beslutar begära utlåtande om de föreslagna ändringarna i förvaltningsstadgan. Utlåtande begärs av samarbetspartnerna inom Kustens och Ålands centralregister om ändringarna i 2 kap 4 § Direktionen för Kustens och Ålands centralregister. Utlåtande ska ges senast 31.7.2024.
Gemensamma kyrkorådets beslut:
Gemensamma kyrkorådet beslöt enhälligt enligt förslag.
---
Gkr 31.10.2024
De församlingar som gett utlåtande om ändringarna som gäller direktionen för Kustens och Ålands centralregister ställer sig positiva till ändringen. Utlåtanden har inkommit från följande församlingar: Agricola svenska församling, Hangö svenska församling, Kimitoöns församling, Larsmo församling och Malax församling. Ändringen av direktionens sammansättning förutsätter att alla samarbetspartnerna godkänner motsvarande ändring i samarbetsavtalet.
Bilaga: A § 26 (Gkr 31.10.2024 § 121)

Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige beslutar godkänna förvaltningsstadgan för kyrkliga samfälligheten i enlighet med bilagan. Den ändrade förvaltningsstadgan träder i kraft 1 januari 2025.
Gemensamma kyrkorådets beslut:
Gemensamma kyrkorådet beslöt enhälligt enligt förslag.
---
Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut:
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt enhälligt enligt gemensamma kyrkorådets förslag.

27 §
Ändring av samarbetsavtalet för Kustens och Ålands centralregister

Gkr 122 § 31.10.2024

Beredning: förvaltningsdirektör Diana Söderbacka
Direktionen för Kustens och Ålands centralregister har 8.3.2024 § 7 beslutat att föreslå att gemensamma kyrkorådet ska vidta åtgärder för att utöka direktionen för Kustens och Ålands centralregister så att Tyska församlingen och Rikssvenska Olaus Petri församling tillsammans får en plats och en ersättare i direktionen. Direktionen skulle då bestå av ordförande och 10 övriga medlemmar, vilka har personliga ersättare.

En ändring av direktionens sammansättning kräver en ändring av bestämmelserna om direktionen i förvaltningsstadgan för Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet och att samarbetsavtalet ändras. Ändringar i samarbetsavtalet kräver att alla samarbetspartnerna godkänner ändringarna.
Gemensamma kyrkorådet beslöt 25.4.2024 att begära utlåtande om ändringarna i förvaltningsstadgan som gäller sammansättningen i direktionen för Kustens och Ålands centralregister. De församlingar som gett utlåtande om ställer sig positiva till ändringen. Utlåtanden har inkommit från följande församlingar: Agricola svenska församling, Hangö svenska församling, Kimitoöns församling, Larsmo församling och Malax församling. Ändringen av direktionens sammansättning förutsätter att alla samarbetspartnerna godkänner motsvarande ändring i samarbetsavtalet.
Samarbetet mellan församlingar och kyrkliga samfälligheter regleras i KL 3 kap 20 § och KO 3 kap 51 §.

I KO 3 kap 51 § stadgas att om det har avtalats att en uppgift inom en församling eller kyrklig samfällighet ska skötas av en annan församling eller kyrklig samfällighet som har en direktion för uppgiften i fråga, kan det i samarbetsavtalet bestämmas att församlingen eller den kyrkliga samfälligheten får utse personer som är valbara till förtroendeuppdrag i den egna församlingen till medlemmar i direktionen. I samarbetsavtalet fastställs antalet medlemmar i direktionen och det antal medlemmar som varje församling eller kyrklig samfällighet har rätt att utse. Avtalsparterna ska höras innan instruktionen för direktionen godkänns.
De huvudsakliga ändringarna i samarbetsavtalet finns i punkt 3.1 Direktionen. Följande tillägg föreslås göras:
Verksamheten i det regionala centralregistret leds av en direktion i enlighet med vad som avses i KO 3 kap 51 § och KL 3 kap 20 §. KO 11 kap. 1 § 1 mom.

Direktionen består av ordförande och 10 övriga medlemmar, vilka har personliga ersättare.
Värdförsamlingen utser 2 medlemmar och deras personliga ersättare till direktionen. Avtalsparterna har rätt att utse direktionsmedlemmar och ersättare på följande sätt:
NÄRPES PROSTERI 1
KORSHOLMS PROSTERI 1

27 § Forts.
PEDERSÖRE PROSTERI
inte Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet 1
FINSKPRÅKIGA FÖRSAMLINGAR I ÖSTERBOTTEN 1
under förutsättning att andra finskspråkiga församlingar
som hör till Lappo stift förutom Jakobstads finska
församling ansluts till det regionala centralregistret
VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET 1
under förutsättning att man samverkar i Vasa genom
avtal om en gemensam betjäningspunkt
ÅLANDS PROSTERI 1
DOMPROSTERIET I BORGÅ STIFT 1
RASEBORGS OCH ÅBOLANDS PROSTERI 1
TYSKA EVANGELISK-LUTHERSKA FÖRSAMLINGEN
I FINLAND OCH RIKSSVENSKA
OLAUS PETRI FÖRSAMLINGEN 1

Gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet väljer direktionen.
Församlingarna/kyrkliga samfälligheterna kan avtala om hur de gemensamt valda medlemmarna och ersättarna utses för respektive mandatperiod och hur medlemmar och ersättarna alternerar mellan församlingarna.
Medlem och ersättare i direktionen bör ha sakkunskap inom området.
Direktionens mandatperiod är fyra år och följer kyrkofullmäktiges mandatperiod.
Gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet väljer en ordförande och viceordförande för direktionen för mandatperioden.

I övrigt görs endast några ändringar som den nya kyrkolagstiftningen föranleder. Ett förslag till uppdaterat avtal bifogas.
Bilaga: A § 27 (Gkr 31.10.2024 A § 122)

Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige beslutar godkänna det ändrade samarbetsavtalet i enlighet med avtalet i bilagan.
Gemensamma kyrkorådets beslut:
Gemensamma kyrkorådet beslöt enhälligt enligt förslag.
---
Gkfge 27 §

Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut:
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt enhälligt enligt gemensamma kyrkorådets förslag.

28 §
Nytt avtal för familjerådgivningen i Jakobstadsregionen

Gkr 134 § 14.11.2024

Beredning: Förvaltningsdirektör Diana Söderbacka
Eftersom Österbottens välfärdsområde sagt upp avtalet för sin del så att det upphör 31.12.2024, måste vi göra ett nytt avtal för Samarbetet kring familjerådgivningen i Jakobstadsregionen. Representanter för de församlingar som är våra samarbetspartner kring familjerådgivningen hade kallats till ett informations- och diskussionsmöte 29.5.2024. Vid mötet diskuterades den förändrade situationen och hur vi ska ordna familjerådgivningen framöver. De församlingar som är med i samarbetet är: Larsmo församling, Nykarleby församling, Kronoby församling och Vörå församling.

Österbottens välfärdsområde har sagt upp avtalet om familjerådgivningstjänster som de haft med oss, eftersom de förenhetligar sina tjänster inom hela välfärdsområdet. Det innebär att de bygger upp en egen enhet för familjerådgivning här i Jakobstad. Målgruppen för den är familjer med barn under 18 år. Kompetenskraven på dem som anställs vid välfärdsområdets familjerådgivning är helt annorlunda än den som kyrkan kräver av sina familjerådgivare. Kyrkans familjerådgivning är inriktad på själavård och terapeutiska samtal. Den andel av våra familjerådgivningskunder som eventuellt passar in i välfärdsområdets målgrupp är mycket begränsad. Alla människor oberoende av familjekonstellation (ensamstående, barnlös, barnfamilj osv) tas emot vid kyrkans familjerådgivning. Både besökarna och vi behöver anpassa oss till den nya verkligheten som vi ställs inför likaså behöver också välfärdsområdet anpassa sig till den nya situationen. Det betyder att vi måste följa med och se hur efterfrågan utvecklas.
Efterfrågan på familjerådgivningens tjänster har varit stor under en längre tid och därför är det motiverat att fortsätta erbjuda våra tjänster. Kön till familjerådgivningen har tidvis varit lång. Familjerådgivningen når människor som vi i annan verksamhet i församlingarna sällan når. Det skulle vara viktigt att vi som församling skulle finnas till också för dem.

Vid informations- och diskussionsmötet i slutet av maj lyftes också frågan om hur vi i fortsättningen ska sköta administrationen för familjerådgivningen upp. För att underlätta byråkratin kunde förvaltningen och beslutsfattandet ske på tjänstenivå och i gemensamma kyrkorådet i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet. Direktionen skulle alltså dras in. För att upprätthålla samarbetet och utveckla verksamheten kunde man hitta en annan form för samarbete- och kommunikation.

Arbetet med att bereda ett förslag till nytt avtal påbörjades efter informations- och diskussionsmötet. Gemensamma kyrkorådet fick ta del av ett första utkast vid sammanträdet 13.6.2024 § 84 i samband med att förskotten för 2025 fastställdes. Direktionen för familjerådgivningen tog del av avtalsutkastet vid sitt sammanträde 11.6.2024. Utkastet har bearbetats. Avtalet baserar sig på det avtal som godkändes av gemensamma kyrkofullmäktige 28.1.2021 § 9. Nödvändiga ändringar har gjorts i och med att det från och med 1.1.2025 är en helt kyrklig verksamhet. Verksamheten baserar sig framöver på bestämmelser om själavård och diakoni i KL 3 kap 1 § och KO 3 kap 24 §.
Bilaga: A § 28 (Gkr 14.11.2024 A § 134)

Kostnaderna för tjänsterna baserar sig på förskott som avtalsparterna betalar. Förskotten faställs på nytt från och med 1.1.2025, eftersom Österbottens välfärdsområdets andel faller bort. Likaså måste förskotten för 2026 fastställas på basis av avgifterna för 2025 och förskotten för 2027 fastställas på basis av avgifterna som debiterats för åren 2025–2026. Från och med 2028 fastställs på de förverkligade kostnaderna för de tre senaste åren (2025–2027). Varje församling betalar endast för de tjänster som de använder enligt ett modulpris. Förskotten baserar sig på respektive församlings totala antal moduler.

Enligt KL 3 kap 20 § kan församlingar och kyrkliga samfälligheter ingå avtal om att sköta sina uppgifter gemensamt eller om att sköta en uppgift för en annan församlings eller kyrklig samfällighets räkning. I KO 3 kap 51 § stadgas om att det i ett avtal enligt 3 kap. 20 § 1 mom. i kyrkolagen ska anges: 1) den församling eller kyrkliga samfällighet som sköter uppgiften i fråga, 2) de grunder enligt vilka kostnaderna för skötseln av uppgiften fördelas, 3) villkoren för uppsägning av avtalet och utredning av ekonomin.

Efter att alla parter godkänt det nya avtalet behöver förvaltningsstadgan i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet uppdateras så att den motsvarar innehållet i avtalet dvs direktionen behöver dras in och eventuell beslutanderätt delegeras till tjänsteinnehavare.

Förvaltningsdirektörens förslag:
Gemensamma kyrkorådet föreslår för gemensamma kyrkofullmäktige att godkänna ett nytt avtal för familjerådgivningen i enlighet med avtalet i bilagan. Avtalet träder i kraft 1.1.2025.
Paragrafen justeras genast.
Gemensamma kyrkorådets beslut:
Gemensamma kyrkorådet beslöt enhälligt enligt förslag. Paragrafen justerades genast.
---
Gkfge 28 §

Gemensamma kyrkofullmäktiges beslut:
Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt enhälligt enligt gemensamma kyrkorådets förslag.