Jordfästningen förrättas i enlighet med kyrkohandboken för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Formuläret för jordfästning, alternativt begravningsgudstjänst, finns som bilaga till psalmboken. Med prästen och kantorn kommer man överens om hur jordfästningen skall genomföras, vilka psalmer man vill sjunga och annan sång och musik som eventuellt skall framföras under jordfästningen. En jordfästning är ett tillfälle med gudstjänstkaraktär, och detta förutsätter att musiken motsvarar de krav som följer härav.

Församlingarna sköter om att det finns blommor på altaret. Om de anhöriga önskar utsmycka kyrkan eller kapellet med andra blommor ansvarar de själva för dessa. Meddela i sådana fall kyrkvaktmästaren eller gravkontoret på förhand.

Anhöriga kan själva ta med en större vas eller liknande för enskilda snittblommor som placeras framme vid kistan eller urnan. I vasen samlas enkla rosor eller andra snittblommor som gäster lägger ner. Vanligen kan större vaser även lånas från blomsterhandel eller begravningsbyrå.

Jordfästning i kyrkan

Vid jordfästningen följs vanligen följande ordning:

1. Kistan bärs in i kyrkan med fotändan före. I det fall kistan placeras i kyrkan innan jordfästningen, bör det ske cirka 20 minuter före jordfästningen inleds. Kistan kan också bäras in när klockringningen börjar.
2. Kistan placeras i koret med huvudändan mot altaret.
3. Vanligtvis börjar jordfästningen med preludium (sorgmusik). Därefter följer psalm, bibelläsning, griftetal över den avlidna, jordfästning (tre skovlar sand), bön, välsignelsen och slutpsalm.
Om de anhöriga önskar extra musik- eller sångprogram bör man komma överens om detta med präst och kantor.
4. Blommorna läggs ner vid kistan. De närmast anhöriga lägger ner sina buketter först. Det kan också förekomma att de anhöriga önskar att blommorna nedläggs före jordfästningsakten eller att blommorna nedläggs först vid graven.
5. Psalmsång
6. Ytterkläderna tas på och blommorna hämtas, den som lade ner sina blommor sist hämtar dem först osv. för att sedan föras till graven.
7. Kantorn spelar postludium när kistan bärs ut ur kyrkan. Kantorn börjar spela då bärarna ställer sig bredvid kistan. Bärarna har ytterplagg på. Eventuella huvudbonader sätts på och kistan bärs ut med fotändan före. Genast efter kistan går de närmast anhöriga och efter dem övriga begravningsgäster.

Jordfästning i Johanneskapellet

Vid jordfästning i Johanneskapellet förs kistan in i kapellet av vaktmästaren ca. 30 minuter innan jordfästningen börjar. I övrigt tillämpas samma ordning som vid jordfästning i kyrkan.

Vid graven

Kistan bärs ut ur kyrkan, med fotändan före, och förs till graven. Utanför kyrkan eller kapellet kan kistan placeras på en vagn. Om begravningsplatsen inte finns vid kyrkan eller kapellet bärs kistan in i begravningsbilen.

Vid graven vänds kistan så att huvudändan kommer mot minnesmärket och fotändan mot gången. I Purmo följs av hävd ett annat tillvägagångssätt, fotändan vänds mot kyrkan. Band för kistans nedsänkning finns vid graven. Då kistan sänks i graven tar männen av eventuella huvudbonader för en kort stund, men bärarna gör det först efter att kistan sänkts. Bärarna står en kort stund kvar vid graven.

De närmast anhöriga kan om de så önskar kasta blommor eller jord i graven som en symbolisk täckning. Ett lock placeras på graven. Blombuketterna läggs på locket. De närmast anhöriga lägger ner sina blommor först. Därefter kan övriga begravningsgäster lägga ner sina blommor utan att iaktta någon bestämd ordningsföljd, gärna flera samtidigt.

När blommorna har lagts ner sjungs vanligtvis en psalm innan någon av de anhöriga inbjuder till minnesstunden, om en sådan har planerats. På begäran kan också prästen inbjuda till minnesstunden.

Begravningsplatsens anställda sköter senare om att graven blir täckt. När de vissnat städas blommorna bort av begravningsplatsens anställda (sommartid ca 2 veckor, vintertid ca 4 veckor). Om anhöriga vill spara de kort och band som finns på blombuketterna är det bäst att klippa bort dem inom ett par dagar efter begravningen för att undvika att de tar skada av väder och vind.

Begravningsplatsens anställda ansvarar även i övrigt för att graven iordningställs efter begravningen. Arbetet är beroende av årstid och grav med kantstenar (grusgrav) kräver längre tid.

Eventuella förändringar av gravens utseende kan samtidigt utföras enligt anhörigas önskemål t.ex. borttagning av kantstenar och anläggning av gräs.

Kremering

Vid kremering lämnas kistan i kyrkan/kapellet efter jordfästningen. Blommorna kan föras till graven där urnan senare skall läggas ner. Begravningsentreprenören transporterar kistan till krematoriet i Vasa eller Seinäjoki.
När urnan har överlämnats från krematoriet, läggs den i graven oftast i närvaro av de närmast anhöriga som kommer överens om tidpunkt för urnsättning med gravkontoret. Vid behov kan präst och/eller någon av begravningsplatsens anställda närvara. I bilagan till psalmboken finns ett formulär som kan användas vid detta tillfälle.

Minnesstund

Efter gravläggningen, eller efter jordfästningen vid kremering, kan man samlas till en minnesstund. För detta ändamål kan församlingens utrymmen användas. Minnesstund kan även hållas i den avlidnes eller någon anhörigs hem, eller i något annat lämpligt samlingsutrymme. Under minnesstunden kan ett fotografi av den avlidne vara framlagt. Blommor och ljus kan ställas bredvid. Prästen och kantorn deltar gärna i minnesstunden om de anhöriga så önskar.

Minnesstundens program kan bestämmas tillsammans med prästen. Programmet blir mera personligt om psalmer och andliga sånger som är omtyckta inom familjen tas med. Lämpligt sång- och musikprogram kan också framföras av de anhöriga, eller någon annan som kontaktats, anhöriga och vänner kan minnas den avlidne med några korta minnesord. Under minnesstunden läses minnesadresserna av en på förhand vidtalad person. Om det kommit rikligt med minnesadresser, kan det räcka med att ett tack framförs från de anhörigas sida. Vid minnesstundens slut kan någon av de anhöriga tacka de närvarande för deltagande.

Själva minnesstunden föregås vanligen av kaffeservering, inom en del familjer är matservering tradition. Om minnesstunden ordnas i församlingens lokaliteter sköter respektive husmor de praktiska arrangemangen i enlighet med de anhörigas önskemål.

Tacksägelse

Det tillhör den kristna församlingens tradition att i gudstjänsten kungöra att en medlem av församlingen har avlidit. Vanligen sker kungörelsen det söndagen efter begravningen och de närmast anhöriga deltar då i gudstjänsten.
I en del församlingar ihågkoms de som avlidit under året under Allhelgonadagen med ljuständning.

Begravnings- och andra kostnader

För en gravplats debiteras avgift om den inte erlagts tidigare. Grävningskostnader och en avgift för återställande av graven efter begravningen uppbärs också. Om minnesstund hålls i någon av samfällighetens samlingslokaler uppbärs avgift för duktvätt och timersättning för serveringspersonal. Om den avlidne inte var medlem i den evangelisk lutherska kyrkan debiteras en hyra för minnesstund i församlingens utrymmen samt för användning av kapell eller kyrka.

Avgifter från 1.1.2023

Kistgravutrymme 230 €

Kistgravutrymme (inte skriven i Jakobstad eller Pedersöre) 300 €

Kistgravutrymme (2), frontveteran + maka/make 0 €

Gravplats, urna 70 €

Gravplats, urna (inte skriven i Jakobstad eller Pedersöre) 100 €

Minneslund 40 €

Minneslund (inte skriven i Jakobstad eller Pedersöre) 55 €

Namnplatta till minneslunden 40 €

Gravöppning/fyllning, kista 300,00 – 350,00 €

Gravöppning/fyllning, urna 50 €

Kistgravens iordningställande 80 € + timdeb

Hyra, kapell eller kyrka (ej medlem i ev.luth.kyrkan) 250-300 €

Hyra, församlingshem/kyrkhem,

(ej medlem i ev.luth. kyrkan), moms. ingår 260 – 420 €

Övriga åtgärder

I samband med dödsfallet bör kontakt tas till olika instanser bl.a.:

• den avlidnes arbetsgivare (ev. begravningsbidrag, gruppförsäkringar)
• försäkringsbolag (om den avlidne haft försäkringar)

Folkpensionsanstalten och banken får information när dödsfallet antecknas i befolkningsregistret.
Inom tre månader efter dödsfallet skall en bouppteckning hållas. För detta ändamål krävs bl.a. ämbetsbevis och släktutredningar som det lönar sig att beställa i god tid. Om den avlidne var medlem i Jakobstads svenska, Jakobstads finska eller Pedersöre församling beställs ämbetsbevis och släktutredning från Kustens och Ålands centralregister.

Gravminnesmärke

Om graven är ny och ingen gravsten finns från tidigare sätter begravningsplatsens personal ett vitt träkors med den avlidnes namn, födelse- och dödsdatum vid graven några dagar efter begravningen.

Anskaffningen av en minnessten till graven brådskar inte. Minnesmärket kan vara av sten, natursten eller huggen sten, en stenplatta, ett metall- eller träkors, eller ett konstverk. Minnesmärket bör följa god kristen sed. Samfällighetens gravkontor kan ge närmare uppgifter vid behov, t.ex. hur stort minnesmärket kan vara i förhållande till gravens storlek.

Finns det ett gammalt gravminnesmärke, är detta alltid värt att spara. Det finns olika möjligheter för hur det kan göras. Begravningsplatsens personal hjälper gärna till att hitta en bra lösning.

Enligt vårt begravningsreglemente får en gravvård endast placeras på tjälfri mark, dvs. inom tidsramen
1.5–31.10 med reservation för växlingar i väderleken.

Gravskötsel

De anhöriga ansvarar för gravens skötsel. Gravens skötsel kan även överlåtas på samfälligheten mot ersättning.

Skötselavtal kan göras för en period på 1, 5 eller 10 år. Prisuppgifter och mer information fås även från gravkontoret.

Församlingen hjälper i sorgearbetet

Sorgegrupper ordnas kontinuerligt och de anhöriga kontaktas.

De anhöriga kan även ta kontakt till den egna församlingens kansli för att få tid till ett personligt samtal.

Litteratur

Då vi bara hade nu, Holmgård

Livsviktigt - död, sorg och vägen vidare, red. Ahlqvist mfl.

När världen inte längre är vanlig, Granskog

Stanna alla klockor, Ekman

I sorgens tid, Vikström

Anteckningar under dagar av sorg, Lewis

Störst är kärleken, Porio

Sommarlandet, Skeie

Hurdan är himlen?, Vikström-Jokela